Vi och andra pratar och skriver ju ofta om teknik,i en massa olika sammanhang . Den och den har bra teknik, här är våra bästa tekniktips, jobbar på tekniken och så vidare. Något vi inte talar om lika ofta är stil. För teknik och stil är inte samma sak. En arm som står rakt ut i stakningen kanske inte är så stilren, men gör det något för tekniken och att ta sig fram fort i spåret? Är det värt att lägga en massa tid på att få in armen? Det där sista måste vi förstås gå in lite närmare på för att kunna besvara, men ni förstår min tanke. Att det som ser elegant och stilfullt ut inte alltid måste vara det bästa och snabbaste sättet att ta sig fram på.

Justyna Kowalczyk är en som jag tycker har en bra diagonalteknik i sina bästa stunder. Ett väldigt bra tryck på skidan i just rätt tillfälle. Men stilfullt, det är det inte och många tolkar det som att hon skulle vara tekniskt dålig. Visst kan man vara både stilren och teknisk i sin åkning på samma gång, men det behöver inte vara så. Vad är då skillnaden? 

En bra teknik är ju också en fråga om vad den ska användas till. Det är väl inte samma teknik vi strävar efter i sprint som i långlopp. I sprint så ska du ta dig fram så fort som möjligt i max 4 min och det ställer en viss sorts tekniska krav, men att staka Vasaloppet har en annan teknisk kravprofil. För oss i långaloppen handlar det mycket om att vara energisnål, det behöver man inte på samma sätt vara i sprint.

Är man automatiskt mer energisnål när man är stilren åkare då? Man kan ju kanske tänka att det ser lätt ut för de åkare som har en stil som tilltalar många. Men jag tror inte att så är fallet alltid. Flertalet av toppåkarna i Ski Classics har inte precis stil som sin starkaste gren i skidåkningen och det borde väl vara bevis nog.

Vem är då den bästa åkaren tekniskt sett? Svårt att säga, men i diagonalåkningen nämns ju ofta Daniel Richardsson. Främst på grund av stil eller teknik? Ja ingen säger nog emot att han absolut är en av världens mest stiliga skidåkare. Av många, som sagt, likställt med en god teknik. Visst är han också en mycket duktig åkare tekniskt, men då valet står mellan stil och teknik så vinner stil alla gånger. Jörgen Brink har under 20 års tid fått mycket positiva kommentarer om sin stil, vilket säkert har åsyftat tekniken många gånger. På samma sätt som med Richardsson tror jag att stilen ibland har maskerat tekniken en del här.

Britta har de senaste åren utvecklat en stakteknik som jag tycker många skulle undersöka och fundera kring. Dario Cologna är en annan åkare som jag tycker vi ska ha med i diskussionen. Men efter som jag gillar stakning så säger jag tillslut Morten Eide Pedersen i Team BN Bank. Han står för en härlig kombination av stil och teknik. Stilren och teknisk på samma gång. Helt enkelt det bästa av två världar.

​- Anton

I söndags avslutade vi ett veckolångt läger i Ulricehamn. I och med det så avslutade vi också barmarkssäsongens sista läger. En hel barmarkssäsong har passerat och det har gått fort, som alltid. Men vi får vara nöjda med denna försäsong. Vi har haft få sjukdagar och åkarna har kunnat vara med och sparra mot varandra under hela perioden. Ulricehamn, Torsby, Orsa, Alliansloppet, Torsby/Karlstad och så avslutade vi där allt började, i Ulricehamn igen. Om ett par veckor väntar några dagar på snö i Orsa Grönklitt och sedan ska vi vara redo att ge oss ut i hetluften i Ski Classics igen. 

Under dagarna i Ulricehamn hann vi med en hel del, löprace, ett sista vasapass, långa rullskidpass och några löpsvängar i terrängen runt lassalyckan. Vi medverkade också på Team Sportia Ulricehamns Vasaloppsträff under lördagen. En trevlig tillställning där skidåkning diskuterades intensivt.

​När man sitter där i maj och planerar allt som ska hinnas med innan snön kommer igen så känns det långt bort. Och självklart hinns inte allt man trodde man skulle hinna, men jag tycker att vi den här sommaren och hösten faktiskt har hunnit med mycket av det som planerades i maj. Mycket arbete har gjorts på den tekniska biten och även en hel del taktiskt. Plus en massa jobb på materialet redan.  Så summa summarum  har allt gått bra och vi börjar så smått känna oss redo för vintern. 

Att ha en träningskompis eller att vara ett träningsgäng har många fördelar. Att veta att någon väntar på en och ska utmana en i dom tuffa intervallerna en regnig tisdagkväll i oktober gör det ofta lättare att komma ut på passet. Att ha någon att sparra mot för att ta ut det lilla extra. Att ha någon som jagar en uppför den sista backen på den sista intervallen. Eller när man ska ut på långpasset. Då kan det vara riktigt skönt att ha någon med sig att prata med, någon som hjälper till så att timmarna blir gjorda.

Jag tycker personligen inte att det är jätteviktigt att man är helt jämna när man tränar tillsammans. Intervallerna  kan läggas upp så man kommer samtidigt mot målet genom att köra olika längd på rundan och på det sättet får sparring för alla. På rullskidor går det ju att åka på olika rullmotstånd. Det är perfekt för att åka med någon som inte håller exakt samma nivå som en själv. Att ha någon att jämföra sig mot vad gäller teknik är också väldigt bra. Kanske hägrar det gemensamma målet, Vasaloppet. Att då ha en grupp eller en person att ta sig an denna utmaning tillsammans med är ofta så mycket roligare. Det är nästan lika roligt att se sin sparringpartner och träningskompis utvecklas som att utvecklas själv. Kanske uppstår en känsla av att "vi gör det tillsammans".

Även om den ena har som mål att vara topp 100 på Vasan och den andre topp 1000 så finns det så många fördelar med att träna tillsammans, ibland. För ibland är det skönt att bara ge sig ut själv i skogen också. Men jag rekommenderar ändå att hålla hårt i träningskompisen.

Ski Classics är unik i skidvärlden med sitt upplägg.  Lagtävling, sprinttävling, bergstävling, ungdomstävling och självklart individuell tävling. Mycket är influerat av cykelsporten och Ski Classics ska verkligen ha credd för att man försöker lyfta fram alla dessa tävlingar i tävlingen. Här följer ett försök att gå igenom de här tävlingarna, förklara lite vilket upplägget är och spekulera om vilka som kan vara med och utmana.
 
Totaltävlingen, gul väst:
Regerande mästare: Britta Johansson Norgren, Lager 157 Ski Team och Tord Asle Gerdalen, Team Santander.
Upplägg: Den åkare som samlar in mest poäng under säsongens 11 tävlingar. 200 poäng till första plats och sedan rullar det ner till plats 60.
Favoriter, damer: Britta Johansson Norgren Lager 157, Katerina Smutna, Pioneer Investments.
Favoriter, herrar: Tord Asle Gerdalen, Santander, Andreas Nygaard, Santander, Morten Eide Pedersen, BN Bank.
Utmanare, damer: Sara Lindeborg, Team Seeneeke, Kari Vikhagen Gjeitnes, Santander.
Utmanare, herrar: Ilia Chernousov, Pioneer Investments, Stian Hoelgaard, Team United Bakeries.
 
Sprinttävling, grön väst:
Regerande mästare: Britta Johansson Norgren, Lager 157 , Andreas Nygaard, Santander.
Upplägg: I 9 av 11 tävlingar finns 1-3 inlagda spurtpris, där de första 10 får poäng. Flest poäng efter sista tävlingen vinner.
Favoriter, damer: Britta Johansson Norgren, Lager 157, Katerina Smutna, Pioneer Investments.
Favoriter, herrar: Andreas Nygaard, Santander.
Utmanare, damer: Lina Korsgren, Åre Längdskidklubb.
Utmanare, herrar: Anton Karlsson, Lager 157, Stian Hoelgaard, United Bakeries, Oskar Kardin, Santander.
 
Bergstävling, rutig väst:
Regerande mästare: Nytt för i år.
Upplägg: I ett antal tävlingar finns bergspris inlagda i toppen av backar och stigningar. De fem första får poäng och det sammanfattas efter sista tävlingen då flest poäng vinner.
Favoriter, damer: Britta Johansson Norgren, Lager 157, Katerina Smutna, Pioneer Investments.
Favoriter, herrar: Anders Aukland, Santander, Lukas Bauer, Pioneer Investments.
Utmanare, damer: Kari Vikhagen Gjeitnes, Santander.
Utmanare, herrar: Öyvind Moen Fjeld, Santander, Oscar Persson, Lager 157, Morten Eide Pedersen, BN Bank, Simen Östensen, BN Bank.
 
Lagtävlingen, blå väst:
Regerande mästare: Team Santander.
Upplägg: Varje tävling läggs den bästa tjejens och de två bästa killarnas poäng ihop, tillsammans med de ungdoms- och sprintpoäng laget samlat ihop. Sedan får man en resultatlista för varje tävling där poängräkningen är lika som i den individuella tävlingen med 200 poäng vid seger. Det hela sammanfattas efter sista tävlingen.
Favortier: Team Santander.
Utamnare: Lager 157 Ski Team, Team United Baikeries, Team Pioneer investments.
 
Ungdomstävling under 26 år, rosa väst:
Regerande mästare: Evelina Bångman, Ski Proam, Stian Hoelgaard Team United Bakeries.
Upplägg: U26-åkarnas poäng som samlats ihop i den individuella tävlingen läggs ihop.
Favoriter, damer:  Evelina Bångman, Ski Proam.
Favoriter, herrar: Oscar Persson, Lager 157, Oskar Kardin, Santander.
Utmanare herrar: Torleif Syrstad, Team United Bakeries.


En och en halv månad kvar innan vi drar igång nu. Framtiden får ge oss facit. 

I lördags avslutade vi en intensiv vecka i Värmland med Klarälvsloppet i Karlstad. Men vi börjar i rätt ordning.

Förra måndagen samlades vi i Torsby för några intensiva träningsdagar. Vi varvade barmark med pass i tunneln, där vi fokuserade på skidtester och teknikarbete. Åtskilliga timmar har lagts på skidtester under sommaren och början av hösten och vi tycker nu att vi har en bra översikt inför vintern. Mycket arbete kvarstår förstås för servicegänget, med Marcus Laggar i spetsen, men mycket är också gjort, vilket känns otroligt bra.  

Vad gäller den tekniska biten så fokuserar åkarna på att hitta nycklar att jobba med under hösten. Vissa letar träffen på platten, andra att bli energisnålare uppför. För att nämna ett par exempel. Utanför tunneln var det högkvalitet som stod högst upp på agendan. Ett tufft intervallpass på rullskidbanan (8*7 min) och ett ännu tuffare skidgångspass stökade vi undan innan vi på torsdagen begav oss söderut till Karlstad för det nystartade Klarälvsloppet.

Nio mil på en gammal banvall visade sig bli ett fantastiskt lopp med en härlig bansträckning och mycket folk utefter banan. Redan såhär första året tycker jag att man med rätta kan kalla sig för sommarens Vasalopp. Vi hade stora förhoppningar på loppet och vi var med och körde om det ända fram emot mål i centrala Karlstad. Vi fick denna gång nöja oss med en fin tredje plats av Otto. Hit kommer vi gärna tillbaka.

Nu blir det ett par veckor på hemmaplan för åkarna innan vi samlas igen, för läger i Ulricehamn.

​- Anton