Gå på snö

Det verkar som att 2016 tänker bjuda på extra tidig vinter, med skidspår lite här och var redan i början av november. Prognoserna visar dessutom kyla som inger hopp om att snön kan dröja sig kvar ett tag. Det vill säga härliga tider för oss skidåkare! Att komma på snö gör att vi påminns om mycket av härligheten med skidåkning och det blir som en liten belöning efter senaste tidens höstrusk med hård asfalt under rullskidorna. Fantastiskt som sjutton, men här kommer invändningen. Hade det ändå inte varit bra med lite mer barmark?
 
Missförstå mig rätt, det är självklart kanon med snö och det är bra med skidvana, men just denna övergångsperiod kan vara svår. Ofta när det gäller natursnö så tar det ett antal dagar eller veckor innan spårbädden är i så pass bra skick att det går att genomföra högkvalitativ skidträning på den. Numera är vi ju bortskämda med stenhårda konstsnöspår där vi vet vad vi får. Ett natursnöspår i november är ofta ganska sladdrigt och löst, framförallt för stavarna och vi som bara stakar kräver nästan asfaltshårda spår för att vara helt nöjda.
 
Sådär, slut på gnället. Självklart är det kanon med tidig snö och de långa, lugna turerna med pannlampa är ju något helt magiskt. De senaste vintrarna har vi knappt stått på skidorna innan de första tävlingarna och de tuffa passen går ju faktiskt att köra på stakmaskiner eller rullskidband. Förresten, nu när det ska bli kallare så står det inte på förrän även natursnöspåren är hårda och fina. 

Härligt med skidåkning i november.