Motionärer som blir bättre och bättre, men hur blir vi fler?

Nu sitter vi här med bara veckor kvar tills skidsäsongen drar igång, men hur mår egentligen skidsverige? Det som uppdagats i Norge är förstås inte bra för vår älskade idrott och gör väl tyvärr inte att intresset höjs, men nu var det inte det jag tänkte skriva om här idag. Istället funderar jag på det ”stora” skidsverige och om det går att öka intresset för skidåkning som motionsform.
 
Vi ser genom vår egen verksamhet i 157 Training att intresset redan är stort, läger, träningsgrupper och tekniklektioner fylls på. Samtidigt hör vi röster från sporthandlarbranschen säga att nu är det viktigt att det blir en bra vinter så att fler kommer ut i spåren och upptäcker vår härliga sport. Längdkvällarna på sportbutikerna, som det för några år sedan kryllade av, verkar bli färre och färre.  Att vädret spelar roll är förstås ofrånkomligt eftersom snö är en så viktig förutsättning, men samtidigt satsar fler och fler på konstsnö och många anläggningar runt om i vårt land håller riktigt hög klass på konstsnöproduktionen. Det är inte längre korta spår på några hundra meter utan både 3,4 och 5 km. Så klubbar, föreningar, eldsjälar och företag gör här mycket för att vi inte ska behöva stå och säga ”hoppas det blir en bra vinter”.
 
Vi andra då? Gör vi något för att skapa intresse? Sporthandlare, materialleverantörer, team, förbund, klubbar och så vidare. Visar vi upp vår sport så att fler vill utöva, följa eller testa? Många gör det, försöker och bjuder till. Men min känsla är att vi ofta attraherar de som redan är inne i vår idrott, de som redan åkt några vasalopp och vill ha mer. Därav fylls våra läger och andra aktiviteter. Elitmotionärerna blir fler och fler, men nybörjarna då? Långloppens positiva utvecklingskurva verkar ha avtagit och kanske är det så att det blivit svårare att rekrytera nya skidåkare till motionsleden.
 
Nu är jag inte till hundra procent insatt i hur barn- och ungdomsskidåkningen ser ut idag, men jag ser på resultatlistorna att det inte är så många som tävlar. Kanske finns det annat som konkurrerar. Räcker det för att öka intresset att Britta vinner Marcan? Eller att Kalla eller Hellner vinner en världscup? Jag hoppas att det hjälper, men även här når vi i första hand de som redan är inne i skidåkningen. Kanske når vi barnen i nästa steg, genom den växande skaran av elitmotionärer som förmedlar sin passion för skidåkning till sina barn. Skidåkning är ju traditionellt en motionsform som går i arv.
 
Sporthandlarna då, som vill sälja skidutrustning, vad gör och kan de göra? Att sänka en dyr stav till lite mindre dyr attraherar återigen gruppen av elitmotionärer. Att sälja nybörjarpaket och skidor som inte behöver vallas är förstås bättre. Enkelhet är något som man jobbat mycket på de senaste åren för att attrahera fler, vilket troligen är helt rätt. Men den första tröskeln är ändå att få in nybörjaren till sportbutiken och sedan ut i spåret. Det är inte så svårt att tänka sig att de flesta vill testa några gånger innan de bestämmer sig för skidåkning. Uthyrning och testdagar finns redan till viss del, men fler sådana initiativ skulle nog inte skada. Självklart är det mycket enklare om vi får en riktigt bra vinter, men jag tror vi kan öka intresset för skidåkningen ändå. Vi måste bara jobba lite hårdare och här är det bara fantasin som sätter stopp. 

Den sortens skidpropaganda som vi önskar att alla nybörjare får uppleva i vinter.