Otto jobbar sig tillbaka...och tar sig en funderare

Idag är det Markus Ottosson som tagit över bloggen för att dela med sig av sina funderingar kring träning nu under tiden för läkning efter häloperationen.

---

Hade jag fått välja mitt öde just nu så hade jag givetvis valt att vara skadefri och utan begränsning kunna träna som jag velat. 6 veckor i gips och därefter ett förtvinat underben som kräver många veckors rehabilitering. Roligare start på sommaren kan jag tänka mig!

I den situation jag nu befinner mig finns ändå en del intressant att fundera över. Längdåkning som sport är mycket traditionsbunden. I Sverige hänger mycket kvar sedan det börjades träna mer strukturerat. Löpning som träningsform har av naturliga skäl alltid funnits nära skidåkningen och så är det än idag. Inte så konstigt med tanke på hur enkelt det är att bedriva. Min uppfattning är att löpning som träningsform i många miljöer fortfarande är synonymt med ”bra kondition” och indirekt ett mått på hur fort det går i skidspåret till vintern. 

Det paradoxala är att samtidigt som längdåkningen är traditionsbunden utvecklar sig sporten oerhört mycket jämfört med många andra uthållighetsidrotter. Det räcker med att titta på ett mästerskap från 00-talet och jämföra med idag för att se hur åkningen förändrats. Det är framförallt i stakteknikerna som utvecklingen sker. Stakning och dess motsvarighet i skate (3:ans växel, dobbeldans) genomgår snabb utveckling. 
Och då har jag inte ens nämnt hur Vasaloppet förändrats under samma tid..

Vad får det här för konsekvenser när det gäller träning? Självklart så stakas det mer idag, på alla nivåer, än det gjordes förut. Många i långloppseliten har förmodligen redan lika högt VO2max i stakning som i löpning. Men vi brottas också med ytterligare två parametrar som jag tror har minst lika stor betydelse för vårt resultat: åkekonomi och nyttjandegrad. Dessa två parametrar är dessutom träningsbara långt efter att VO2max har nått sin peak. Inom friidrotten vet man sedan många år att löpekonomi och utnyttjandegrad till och med är viktigare än VO2max för prestationen i löpning (Larsen HB, 2003) och att det är en förklaring till afrikanernas dominans. 

Stakning borde, enligt mitt sätt att se det, styras av liknande faktorer som inom löpningen då båda sporterna använder sig av en och samma rörelseform som varieras efter underlag, lutning och förhållanden. 
Ett av mina mål med min konvalescens är att med fokus på styrketräning, rörlighet, samt underhållande konditionsträning kunna förbättra min åkekonomi. Om jag sedan blir skadefri så tror jag inte att löpträning kommer förbättra mig som skidåkare men jag tror att en frisk och smärtfri kropp kan bidra till att förlänga min karriär. 

/Otto

Otto jobbar sig tillbaka efter en häloperation, men här är han i utbrytning under Marcialonga. Foto: Magnus Östh för Ski Classics